Indikatorer för fossiloberoende transporter år 2030

Måluppfyllelse för transportsektorns klimatpåverkan

Procentuell uppfyllelse av målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 % till år 2030 jämfört med år 2010
Datum Värde (%)
2010 0
2011 3
2012 12
2013 16
2014 18
2015 18
2016 24
2017 27
2018 26
Datakälla: Naturvårdsverket: Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter (Sveriges officiella statistik)

Kommentar

Förklaring
Detta mål är inskrivet i klimatlagen, som sju av åtta riksdagspartier står bakom. Klimatpåverkan från inrikes flygresor räknas ej med eftersom dessa ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Om utsläppen minskar linjärt från år 2010 och precis uppfyller målet om 70 % minskning år 2030, så följer kurvan den räta stigande linjen som delar ovanstående diagram på diagonalen. Om utsläppen minskar snabbare rör vi oss upp i det gröna fältet. Minskar de långsammare sjunker kurvan ned i det vita fältet.

Läs mer om detta index här. Där hittar du också den utsläppskurva som ligger till grund för beräkningen av den grad av måluppfyllelse som visas i ovanstående diagram.

Analys
För att nå transportsektorns klimatmål krävs att tempot i omställningen ökar. Utvecklingen till 2030 är i detta scenario helt linjär, vilket den förstås inte blir - men att skjuta omställningen på framtiden är dubbelt riskabelt; dels för att tiden för måluppfyllelse blir så kort att det inte finns utrymme för justeringar och omtag, dels för att en viktig del av målet är att för omvärlden visa upp en tidig svensk omställning - det går förstås om intet om andra agerar snabbare.

Minskningen i transportsektorns klimatpåverkan höll god takt fram till år 2013, då utvecklingen stagnerade under några år. Hur kom det sig?

Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn kommer till nästan 95 % från vägtrafiken, och på vägarna är det personbilar och tunga lastbilar som ger upphov till lejonparten av dessa utsläpp. Det är just i personbilstrafiken vi ska söka orsaken till att utsläppen inte minskade mellan åren 2013 och 2015.

Utsläppen från personbilarna beror på tre faktorer: hur bränsleslukande bilarna är, hur stor andel av bränslet som är förnybart, och hur långa sträckor bilarna körs. Dessa tre faktorer motsvarar de tre benen Bilen, Bränslet och Beteendet. Om vi studerar index H2 ser vi direkt att bilarna långsamt blev snålare under dessa år, och att andelen förnybar energi i vägtrafiken ökade markant. Boven i utsläppsdramat var alltså körsträckorna. De ökade under denna tidsperiod, efter att ha sjunkit under en följd av år fram till år 2013.

Detta är i viss mån konjunkturrelaterat. Körsträckorna nådde en topp år 2008 och sjönk sedan efter finanskrisen. En liknande konjunkturrelaterad utveckling kan ses i nybilsförsäljningen, som även sköt fart åren 2013-2017 under högkonjunkturen. Vi köpte alltså allt fler nya bilar som vi kör allt mer i.

Tyvärr har vi medborgare dragits med i denna yra trots att vi blir allt mer klimatmedvetna. Beklagligt är också att politikerna hittills inte förmått införa styrmedel som på allvar hjälpt oss på traven att förändra vårt beteende, och inte heller på allvar börjat bygga ett samhälle som gör oss mindre bilberoende. Resandet i kollektivtrafiken har inte ökat nämnvärt på senare år. Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik står och stampar kring 20 %.

Trots allt detta bröts stagnationen år 2016. Klimatpåverkan från transportsektorn minskade markant. Detta kan till stor del förklaras med att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökade snabbt detta år.

År 2017 bromsade tyvärr ökningen av andelen förnybara drivmedel in, för att vända nedåt under år 2018. Dessutom bröts år 2017 den långvariga trenden att nya bilar blir allt bränslesnålare. Risken är därför stor att färden mot måluppfyllelsen helt stannar av.

Övriga kommentarer
Underlaget är hämtat från Svergies officiella utsläppsstatistik, som redovisas av Naturvårdsverket med knappt ett års fördröjning.

OBS! SIffran för år 2018 är preliminär. Den baseras på Naturvårdsverkets preliminära statistik över utsläpp från inrikes transporter.

Klimatpåverkan från de olika trafikslagen i transportsektorn visas i indikator K3, och klimatpåverkan från olika fordonstyper i vägtrafiken visas i indikator K4.

Indikator SE.5
Uppdaterad: 2019-05-09